Ge plats, ta tid

Träffade mina fina vänner igår. Samtalen vandrade och vi kom in på våra barn, när vi var barn, uppfostran, detta svåra. Alla relaterar till sitt liv, sina minnen, sina upplevelser – vi är så lika, så olika. Vad gör att vi kommer ihåg vissa episoder glasklart, annat kan vi inte skilja från drömmen. Vissa till synes obetydliga anekdoter måste ha påverkat oss mer än andra.

Man kan förstå att det är den sammansatta upplevelsen av alla våra sinnen och vad de fått oss att känna. Det är just det som ger mig anledning att skriva. Dessa minnen som fortsätter vara konstant starka vill oss något, dess existens har en mening om vi formulerar dem och ger dem en väg – ge plats. En väg ut, bort, in, tillbaka. Låta ta tid.

Troligen världens finaste pianostycke av Yann Tiersen – Comptine D’un Autre Été, L’après-Midi

This entry was posted in kommunikation. Bookmark the permalink. Trackbacks are closed, but you can post a comment.

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

*
*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>